Join the club

 

 

Den fantastiska säsongen 2022/23 är över och vi kan även denna säsong presentera en tipsmästare i ITFC Swedens TIPSTÄVLINGEN. Denna säsong får vi gratulera Hasse L till förstaplacering i Tipstävlingen! Det var jämnt ända in i slutet men till slut räckte det med 108 poäng för att hålla de jagande på avstånd.

På andraplatsen hittar vi Ålandsmicke och på tredje plats har vi tipsbekantingen Saga Nordin. I sedvanlig ordning kommer en signerad matchtröja till vinnaren. 

Vi gratulerar samtliga till en fint genomförd tipssäsong!

Ha en fin silly season-sommar så ses vi när serien drar igång igen till hösten!

//ITFC Sweden

 

 

 

I säsongens avslutande panel låter vi Pelle och AC ta oss i mål. Vilken säsong!

 

Målet med säsongen nått: uppflyttning. Men hur sugen är du på en ligaseger? Och orkar spelarna ladda om och satsa på det? Eller är det mer av en akademisk fråga?

Pelle:
Inte jätteviktigt iom uppflyttningskalaset förra lördagen, men det hade ju förstås varit kul att som ligans bästa lag även få stoltsera som vinnare av ligan. Och det var ett tag sedan som vi var just ligavinnare (hörde jag precis någon säga säsongen 1991/92 i second division?). Så låt oss då få bli riktigt bortskämda. Höj vår supporterbonus. Unna oss.….

AC:
Jobbet är gjort så för egen del är det endast en akademisk fråga, men jag kan tänka mig att det är av större vikt för spelarna och klubben. Det triggas säkert en och annan klausul om det skulle inträffa… :)

 

Vilken säsong, va? Handen på hjärtat, trodde du verkligen på det här slutet för 14 omgångar sen? Hur var det ens möjligt? Vad var det som avgjorde till vår fördel? Koppla gärna till höjdpunkter och lågvattenmärken under säsongen.

AC:
Ja det gjorde jag. Jag får väl (tyvärr) erkänna att jag tvivlar aldrig och är alltid alltför optimistisk (naiv) och försöker hitta ljusglimtar, även i svåra tider. Att gnälla och halshugga ligger mig inte varmt och hjärtat. Kalla mig gärna naiv som sagt. Jag kan tänka mig att det bottnar i att jag är tacksam för vår klubb, hur den nu sköts, för spelartruppen, att den är alldeles ”lagom”, att jag hatar precis allt med den moderna fotbollen, att jag, om jag ska hårdra det, mer eller mindre skiter i vilken division vi spelar i. Jag vill tro att jag hade brytt mig lika mycket om klubben om vi spelat mot Hemel Hempstead Town i National League South. Sen är jag inte mer skadad än jag inser att en säsong som denna är OERHÖRT viktig, till och med direkt avgörande, för vår framtid både i nutid och framförallt framgent.

Jag håller med om att vår svit är smått otrolig, men jag menar att vi i år har en trupp som är utöver det vanliga, och överlägsen övriga lag. Det tycker jag iofs nästan varje säsong (naivt igen). Det är precis som att proppen släppte. Vi var inte lika ängsliga och har uppvisat stort tålamod och matat på, matat på!

Pelle:
Om jag trodde på det här slutet för 14 omgångar sedan? Nej du, det gjorde jag då rakt inte. Inte ens för fem omgångar sedan trodde jag det skulle gå vägen, även om man då kanske började leka lite med tanken. Men det har varit en fantastisk säsong och en überfantastisk slutspurt av den. Jag har som många andra här, följt Ipswich sedan slutet på 70-talet, början på 80-talet, men aldrig så dedikerat, så direkt och på så nära håll som jag tack vare vår uppkopplade värld har kunnat göra under de senaste åren. Förra veckans lördag, var därför ett av de bästa ögonblicken i mitt liv som fotbollssupporter. Framgångarna för ITFC må ha varit större på 60-, 70-, 80- och början på 00-talet men då fick man ju veta resultatet först efter att ha läst morgontidningen dagen efter, eller om man hade tur se någon enstaka match på Tipsextra eller Tipslördag. Det var viktigt då också, men den emotionella insatsen är så mycket större nu. I alla fall för mig.

Och hur sammanfattar man allt det här? Tja, ja jag gör ett försök här nedan:

Säsongens mål: Det skulle kunna vara Nathan Broadheads frisparksmål mot Wednesday, eller Tyreece John-Jules Maradona-liknande mål mot Shrewsbury, eller Chaplins kontringsmål (efter Waltons snabba igångsättande) mot Derby, eller kanske Hirst klassiska centertanksmål mot Barnsley. Vi har gjort ett antal fina baljor den här säsongen och framför allt väldigt, väldigt många mål. Det är omöjligt att komma ihåg alla och det går inte att peka ut någon specifik. 

Säsongens yngling: Cameron Humphreys spås en lysande framtid och det är svårt att tro något annat än att vi har en blivande storspelare i klubben. Behöver dock ”muskla” på sig lite. Och kanske att en utlåning till ett bättre League One lag skulle kunna gagna honom och hans utveckling. Hmmm, vi får se vad som händer.

Säsongens veteran: Richard Keogh. Fick som förväntat inte spela så mycket, men har haft stor betydelse för truppen i form av personliga attribut, erfarenheter och ledaregenskaper. Inför nästa säsong lägger han troligtvis skorna på hyllan för en annan roll inom klubben.

Säsongens nyförvärv: Sett till hela säsongen så måste det vara assistkungen Leif Davis. Inte sedan Aaron Cresswell spelade vänsterback i den blå tröjan, har vi sett någon spela lika Aaron Cresswelliskt som nu.

Säsongens bredaste: Freddie Ladapos breda, charmiga leende som alltid smyger sig på hans läppar efter att han gjort mål. 

Säsongens mest saknade: Den passionerade, emotionella och lätt teatraliska Brenner Wooley, BBC Suffolk kommentatorn som klubben inför den här säsongen valde att ersätta (i iFollow) med ett betydligt mindre inlevelsefullt alternativ. Gudskelov kan man prenumerera på ett sammandrag av BBC Suffolks matchreferat via ITFC RadioHighlights. Framförallt kul att lyssna på efter en vinst.

Säsongens spelarförvandling: Från att ha varit en stabbig och lite endimensionell innerback så har Cameron Burgess utvecklats till att bli en stenhård, cool och väldigt följsam klippa i försvaret. 

Säsongens töcken: Matchen mot Oxford borta på Kassam Stadium i januari. Tjock mjölkvit dimma la sig över arenan inför spelstarten. Helt omöjligt att se vare sig målbur, boll eller spelare som åskådare och samma utmaningar hade även de som befann sig på planen. Surrealistiskt märkligt att domaren inte bröt matchen.

Säsongen chef: Kieron KMac McKenna. Det finns inte så mycket mer att tillägga där.

Säsongens bottennapp: Insatsen i början på februari mot Cambridge som var en synnerligen håglös insats. Vi var då i stort behov en vinst, men det slutade i besvikelse med bara 1-1..... och det hade kunnat gå ännu värre om inte Christian Walton räddat en straff. Inte satt man då och trodde på promotion inte…..

Säsongens pansarvagn: George Hirst. Komplett spelare som är som gjuten för rollen som anfallare i KMacs spelmodell. Hoppas verkligen att vi kan köpa loss honom från Leicester.

Säsongens då-kom-vändningen: Efter en mycket tung januari- och februariperiod, så lyckades vi ganska enkelt vinna mot bottengänget Forest Green (4-0). Nu var ju frågan om vi skulle kunna göra det som vi misslyckat med under en längre tid, d.v.s. att vinna två matcher i rad? MK Dons (som var nästa match) hade ju floppat rejält under säsongen men det kändes samtidigt som om de var lite på gång igen. De spelade faktiskt ut oss inledningsvis och i mitten på första halvlek så fick MK Dons en sällan skådad trippelchans. Walton, Burgess och ramverket räddade oss då. Och jag kommer alltid att referera till detta ögonblick som då allt vände för ITFC säsongen 2022/23. Hade vi släppt in ett mål där, så tror jag inte att vi vunnit matchen (det blev slutligen 1-0 till oss) och inte heller hamnat i det fantastiska flow som vi kom att göra efter just den matchen.

Säsongens överraskning: Det var nog inte många som inför ligastarten hade tippat Plymouth Argyle som topp-två (och eventuell seriesegrare). Och trots att de blev av med sin stjärnspelare Morgan Whitaker (lånet som gick tillbaka Swansea i januari) och att deras målvakt Michael Cooper (seriens bästa målis), skadade bort sig för resten av säsongen, så dippade man aldrig i form. Imponerande av Stephen Schumacher och hans gäng.

Säsongens spelare: Det står såklart mellan Sam Morsy och Conor Chaplin och jag ändrar mig från timme till timme gällande vem jag tycker ska föräras med ett sådant epitet. Morsy som med sin attityd, smartness och bollkontroll varit helt suverän som lagets motor säsongen igenom……men samtidigt så är det på något sätt Conor Chaplin som personifierar Ipswich Towns säsong 2022/23. Han är ambassadören, varumärket, lagspelaren, den sympatiske och framförallt målgöraren vars mål hjälpte oss till avancemang. Det blir han som får min röst.

Säsongens bortglömde: Panutche Camara plockades in under den sista transferdagen föregående sommar, men utan att någon riktigt förstod syftet med värvningen. Vid tidpunkten var vårt mittfält överbefolkat av potentiella spelare och Camara var dessutom skadad. Något han under säsongen aldrig lyckades befria sig ifrån. Har han fortfarande en framtid i klubben? Möjligtvis…..

Säsongens mest sympatiska spelare: Efter att ha förlorat sin backplats i startelvan bjuder Janoi Donacien ändå alltid sin konkurrent Harry Clarke på en varm och rejäl omfamning då han byts in för honom i slutet på matcherna. Sådana människor gör mig glad.

Säsongens målgest: Golfsvingen.

Säsongens egyptier: Sam Morsy är världens bästa fotbollsspelande egyptier, Mohamed Salah inräknad.

Säsongens transferfönster: Helt klar januarifönstret, då klubben lyckades hitta de sista pusselbitarna. Med facit i hand kan man säga att sommarfönstret blev till ett litet misslyckande, ingen ersättare för Celina kom och inget profilerat anfallsnamn togs in efter att man misslyckats med att (vid första försöket) värva George Hirst. Detta indikeras också av att det egentligen bara var Leif Davis av alla sommarvärvningar som spelade i den under våren rätt så stabila startelvan.

Säsongens bästa: 6-0 mot Charlton på Portman Road. Inte för att det, trots målskörden, var den bäst genomförda matchen vi gjorde, men det var en varm och solig vårdag i Suffolk, det var medlemsresa, målen formligen trillade in och jag fyllde 50+ någonting. Rulla in en boll och låt den rulla, typ…….

Säsongens radarpar: Massimo Luongo togs in som någon slags tillfällig nödlösning (iom skadorna på Dominic Ball, Panutche Camara och Lee Evans), men med honom på plan så föll allt på plats, laget pade formsvackan och Sam Morsy kunde börja spela som Sam Morsy igen. Luongo – Morsy, me like.

Säsongens gladaste: För mig är Kyle Edwards det naturliga inbytesvalet på både högerkant (Wes Burns) som vänsterkant (Nathan Broadhead), men istället har han många gånger fått stå tillbaka för Kayden Jackson och Marcus Harness. Till skillnad från dessa så är Kyle Edwards ingen vardagsordinär spelare. Precis tvärtom. Det händer alltid något positivt framåt med honom på plan. Men oavsett brist på speltid så verkar han alltjämt vara en mycket glad och lycklig människa. Och samtidigt väldigt omtyckt och uppskattad bland medspelarna. Jag hoppas verkligen att han brejkar rejält kommande säsong.

Säsongens förbättring: Så här sa KMac för cirka ett år sedan; ”It’s 16 games since we’ve scored from a set-play and I would say it’s borderline impossible to get out of this division with that record on set plays. Normally it’s above 25% of goals that come from set plays and usually in this division it’s higher.” Detta åtgärdades inför den här säsongen och istället blev vi det lag i serien som gjorde flest mål på/från fasta situationer. 

Säsongens vem-är-det-här?: Freddie Ladapo togs in på fri transfer för vad många trodde var i rollen som striker nr 2. Därefter vad förväntansbilden att klubben skulle landa anfallare nr 1…en anfallsvärvning av kalibern profilerad och meriterad. Istället dök en tämligen okänd och oprövad Gassan Ahadme upp under sommarens sista transferdag. Kändes som en paniklösning då…..vilket det också visade sig vara.

Säsongens skönt att slippa: League One! Det skithålet vill vi aldrig trilla ned i igen.

Säsongens berg- och dalbana: Oktobermatchen Charlton – Ipswich som slutade 4-4 hade allt som symboliserar den känslomässiga berg- och dalbana det innebär att vara ITFC-supporter. Vi har en komfortabel ledning med 2-0, men Charlton lyckas komma tillbaka och kvitterar i slutskedet under ordinarie matchtid. På tilläggstid gör vi dock två snabba mål och vinsten känns kassaskåpssäker, men i den sjätte övertidsminuten reducerar Londonlaget och i matchminut 90+9 kvitterar dem. Herregud vilket antiklimax.

Säsongens snörvel: Det blev lite fuktigt i ögonvrån när slutsignalen gick i lördags. Synnerligen svårt att hålla tillbaka efter alla år av besvikelser och misslyckanden, men min fru har flertalet gånger påpekat att det är både fint och manligt att visa sina känslor.

Säsongens ramsa: “We…are going up. We are going up! We…are going up. We are going up!” Kort och koncis och med viss hit-potential…..och för att vi faktiskt gjorde det.

 

Efter imorgon är säsongen över, och planeringen inför nästa tar vid (om den inte redan har börjat). En del spelare kommer att få gå, vilka? Och var behöver vi förstärka, i vilka lagdelar och i vilka positioner? Har du till och med en egen önskelista över spelare?

Pelle:
Inför vår retursäsong i Championship, så tror jag inte att klubben kommer att sälja några av sina egentliga guldkalvar (men det är en affärsmodell som vi lite längre fram kommer att behöva vänja oss vid…köp smart, sälj dyrt och återinvestera), i stället kommer man att fokusera på att göra sig av med spelare som inte anses hålla måttet, alternativt börjar bli till åren komna. Jag är tämligen säker på att Vaclav Hladky, Joel Coleman, Kane Vincent-Young, Matt Penney, Rekeem Harper, Sone Aluko, Corrie Ndaba, Idris El Mizouni och Joe Pigott kommer att lämna klubben. Richard Keogh kommer att lägga skorna på hyllan för att på heltid arbeta inom tränarstaben. Cameron Humphrys, Elkan Baggott, Gassan Ahadme och eventuellt också Panutche Camara kan komma att lånas ut. Och det är inte helt otänkbart att man även kommer att försöka att sälja Lee Evans.

När det gäller spelare in, så är ju drömmen att vi under sommaren ska kunna komma överens med Leicester om att köpa loss George Hirst. Och jag ser gärna att vi också erbjuder Massimo Luongo en förlängning. Sen lär ju KMac vara särdeles förtjust i Tyreece John-Jules så jag kan tänka mig att man även försöker jobba på en deal med Arsenal gällande honom.

I övrigt så tror jag att vi (iom assisterande Martyn Perts breda kontaktnät) kommer att få se lite mer internationella inslag i truppen. Likaså tror jag på att man tar in en eller två spelare på lån från något av Premier League-lagen. Men sammanfattningsvis skulle jag säga att förutom att ersätta en eller två av dem som vi väljer att göra oss av med, så bör varje lagdel förstärkas och förbättras med minst en spelare. Jag har inte något specifikt namn i huvudet….eller nej vänta….plötsligt kom jag att tänka på Scott Twine från Burnley. Det känns som en övergång som skulle kunna vara realistiskt, samtidigt som han är en spelartyp som verkligen skulle kunna tillföra något till det här laget.

AC:
Nu börjar snart off-season och fönster öppnas. En period som många, säkert majoriteten, hatar och som en del av oss kan uppskatta. Klubben har en hög ambitionsnivå och det ska bli spännande att se hur sommaren blir. Naturligtvis kommer vi vässa truppen inför kommande säsong vilket kommer medföra att en del spelare får tacka för sig och kliva åt sidan. Utöver våra lånespelare, Hirst, och John-Jules, löper kontrakten ut i sommar för Luongo, Vincent-Young, Aluko, Keogh, Penney, Hayes och Coleman. Jag tror att vi behåller en eller båda målvakterna och att samtliga utespelare, förutom Luongo, med utgående kontrakt lämnar. Ahadme, Harper och Pigott har kontrakt över 2024 men får gissningsvis leta nya klubbar. Ndaba (23) och El Mizouni (22) är lite svårare. Jag hade gärna sett att de får en försäsong och en utvärdering innan beslut fattas. Jag misstänker dock att Leyton Orient kommer göra allt i sin makt för att få behålla ElMiz och en säsong i League One gör honom gott.

Lånespelarna… Jag räknar med att vi gör allt vi kan för att få loss Hirst. Mycket beror säkert på vilken division Leicester spelar i nästa säsong. Sen är frågan hur McKenna’s känslor är för John-Jules. Kanske ser han stor potential och då är det ingen omöjlighet att vi ser honom nästa säsong.

”Två man per position” brukar fungera som tumregel, så om vi ska försöka oss på att summera det hela, så behöva vi egentligen se över samtliga lagdelar förutom målvaktspositionen…

 

Nu gäller det. Vilken spännande lördag vi har framför oss! COYB!!

 

Två riktigt svåra matcher på bortaplan mot Peterborough respektive Barnsley och våra blåvita hjältar städade av båda med 3-0 trots att jag i förra veckans panel skrev att det vore toppen med fyra poäng från de två fighterna. Hur ser din analys ut av de två utskåpningarna?

Pelle:
Det finns inte så mycket mer att addera i analys-väg, än vad som inte redan har tagits upp här i panelen under denna fantastiska vår. Matcherna mot Peterborough och Barnsley är inte unika i relation till de senaste matcherna mot Derby, Charlton, Bolton och Wycombe. ITFC har prickat in formen, man har en stor tilltro till den egna förmågan och är det bästa laget i serien, helt enkelt. Låt oss supportrar nu få strunta i allt vad analyser, statistik och rationellt tänkande heter, för att i stället bara få njuta av nuet och förhoppningen om ett avancemang i eftermiddag.

AC:
Ja vad ska man säga. Vi är riktigt tunga att möta och betydligt mer kliniska än tidigare. MEN vilken j-a vår vi haft! Ett tag svajade det och såg lite trevande ut, men en rejäl mobilisering både av laget och även på läktaren gör att hela staden bara surfar vidare på vågen. Vi gör ett fantastiskt januarifönster och har alltså EN(!) förlust i ligan under hela 2023, i dimman mot Oxford den 21 januari. 17 ligamatcher i rad utan förlust. Ganska otroligt.

Martin D:
Bägge matcherna var underbyggda av det sanslösa flyt och momentum vi byggt upp senaste veckorna – 12 vinster på de 13 senaste matcherna! Ska vi se det som att motståndarna plötsligt börjat sumpa sina chanser eller att Walton och backarna hittat storformen? Ska vi säga att vi plötsligt haft mer flyt i avsluten eller att vi plötsligt blivit kliniska och t o m lyckas göra grismål istället för att finspela in bollen hela vägen över mållinjen? Kanske lite av bägge om vi ska vara realistiska, men det är ju så att bra lag skapar sig ”tur”.

Trots att de två matcherna till ytan verkade likvärdiga; på bortaplan mot formstarkt bra motstånd som hade mycket att spela för, så blev det två helt olika fighter. Mot Peterborough kändes det som att vi kontrollerade matchen nästan från början till slut, med några enstaka undantag. Vi var så dominanta att spelarna börjar gnälla på varann och t o m att deras tränare börjar skälla på sina egna spelare. Mot Barnsley däremot var det tuff derbystämning genom hela matchen och framförallt första halvlek var det riktigt jämnt och det hade kunnat gått åt andra hållet – om det inte vore för vårt flyt för närvarande. Våra mål i slutminuterna av första halvlek var ju psykologiskt knäckande för hemmalaget och de lyckades inte knappa in efter det. Men resultatet speglar väl inte riktigt matchbilden – vi har varit klart mer dominerande i andra matcher där vi vunnit med mindre marginal, eller t o m spelat lika.

Dan:
Vi var helt enkelt ett nummer större än båda lagen. Peterborough hade inte mycket att sätta emot. Vi utmanövrerade dem ganska klart. Barnsley såg mycket bättre ut, och kan nog bli farliga i play off. Det kändes som om matchen stod och vägde rätt länge, med få, men ganska vassa målchanser från båda håll. Men en kombination av viktiga räddningar av Walton och kliniska avslut gjorde att matchen vägde över i vår favör. Och herregud vilket kraftmål av Hirst. Jäklar!

 

Vi fick alltså med två spelare i League One team of the year. Var det rätt spelare och var det inte i snålaste laget med tanke på den kvalité vi har i truppen?

Dan:
Vi vill så klart ha fler spelare med. Men två av elva får väl vara bra nog. Det är ju många lag i ligan, och lite spridning skadar ju inte. Både Plymouth och Sheffield W fick också med två spelare, så... Sett över en hel säsong var det nog rättvisande, även om det kan kännas lite "lätt" att plocka bäste målgörare och den med flest assist. Men visst borde kanske Morsy varit med också.

Pelle:
Att Leif Davis och Conor Chaplin togs ut känns tämligen rätt och riktigt, men att Sam Morsy utelämnats känns spontant något märkligt. Nu ser vi ju inte så mycket av spelarna i de andra lagen, annat än när de möter oss, och det är möjligt att det faktiskt finns andra som varit bättre och mer betydelsefulla för sina lag än vad just Morsy varit för Ipswich. Men jag tror att det istället handlar om någon slags demokratiskt fördelning av utnämningar….d.v.s. att de lag som gjort bra ifrån sig på något sätt ska få sin beskärda del av antal spelare i ett team of the year.

AC:
Om inte Leif och Chaplin kommit med hade det varit rena rånet, men jag hade ju inte protesterat om Walton även kommit med. Morsy har ju varit stabil hela året med en hög och framförallt jämn kvalité, men konkurrensen är naturligtvis hård. Vill även fylla i att Idris kom med i årets lag i League Two så vi kan nog vara tämligen säkra på att Wellens kommer vilja behålla honom över nästa säsong i League One, vilket känns helt logiskt.

Martin D:
Nja, alltså det här med att utse ett gemensamt lag är ju lite krångligt eftersom en spelares kvalitet kan bero på vilket system man kör och väldigt subjektivt beroende på vilken statistik och parametrar man väljer att betona. Med tanke på vilket betyg som många motståndar-coacher sagt är det väl förvånande att vi inte tar majoriteten av platserna (nu senast var det väl Duff som utnämnde oss till ”det bästa L1-laget genom tiderna”), men vi får väl även i goda tider vara generösa och fördela gracerna…

 

De lag som tar steget upp i Championship, vilka det nu än må vara, hur många nya spelare behöver de förstärka med tror du?

Martin D:
Väl förtäckt fråga… ?? Först och främst beror det såklart på vilken ambitionsnivå och plånbok man har som ägare. Ska vi se på förra årets uppflyttare så kommer Wigan tillbaka ned direkt och Rotherham klarar sig kanske endast kvar med ett nö. OM vi går upp och vill klara oss kvar behöver vi alltså göra ett bättre jobb än dem på spelarfronten. Med tanke på vår ägare och vårt januarifönster är jag full av tillförsikt… Helst vill vi väl dessutom husera i den övre halvan av tabellen och ska man då vara med där ända till slutet på nästa säsong så är nog den spelarkvalitet som ITFC nu har att betrakta som ett minimikrav. Det kan låta hårt med tanke på hur det går för tillfället, men vi får inte glömma den tid som varit, ex från sen oktober (4-4 mot Charlton) till mitten av februari (den mållösa tillställningen mot Bristol) där både form och prestationer var långt ifrån det vi frälsts med nu på slutet och där vi troligen straffats än hårdare om vi mött tuffare motstånd. Så OM vi då går upp så är vår nuvarande startelva att betrakta som det minst dåliga vi behöver ha. Endast ett fåtal av dagens avbytare kan hänga med. Sedan kanske 3-4 nya startspelare (beror på om vi ex lyckas knyta upp Hirst och Luongo) och säkert några som backup. Jag förutspår därmed långa köer till utcheckningsdisken av spelare som för närvarande är i truppen och som får tacka för sig eller lånas ut. Redan nu läser jag om att det ryktas om att vi tittar på spelare från högre divisioner (och i Championship ökar ju chansen med internationella gästspel), som liksom spelare vi har nu kan tänka sig att pa ned en division för att vara med om ”the Project” och får vi en sådana skruvas såklart kvaliteten upp. Vi har tackolov förutsättningarna att ta oss för ett sådant bygge så vi slipper säker ping-pong mellan divisioner. Det är ju inte lika säkert att det kommer gå för lag som ex Plymouth som överraskat många med att hålla denna säsong, dock tack vare en majoritet lånespelare med en oklar kontraktssituation efter sommaren, har de inte musklerna att behålla eller bygga nytt är risken stor att det blir ett kort besök i T2 för dem.

Dan:
Med tanke på det vi såg mot Rotherham och framför allt Burnley i cupen, känns det som om vi, och säkert övriga lag som går upp, skulle stå sig ganska bra i konkurrensen. Men visst behövs det en del nyförvärv för att förstärka. Det viktiga är att hitta den rätta balansen i antal, deras positioner och hur de passar in i truppen. Inte det lättaste, precis, men McKenna och Ashton (och vem mer det nu är som är med och chippar in) visade prov på bra fingertoppskänsla under vårfönstret. Och en sak har vi lärt oss efter Hurst och Cook: ta inte in för många nya!

Pelle:
Det beror ju givetvis på vilka och hur många spelare som det uppflyttade laget anser sig kunna avvara från befintlig trupp. Vilka spelare anser man inte kommer att hålla måttet en nivå högre upp? Vilka passar inte in eller behöver ta sig an en utmaning någon annanstans? Vilka väljer att avsluta sin karriär med att ha vunnit promotion? Antalet spelare på lån som återvänder till sin moderklubb? Generellt skulle jag vilja säga att ett uppflyttat lag inte ska ändra för mycket, men att en ny spelare till varje lagdel skulle kunna vara något slags riktmärke.

AC:
Hehe, det var en diplomatisk anti-jinxad frågeställning. Naturligtvis kommer de lag som tar steget upp spetsa till sina trupper en del, men jag hoppas att den stora majoriteten av ”de som gjort jobbet” är kvar. Ser vi till, tja exempelvis Ipswich bara för att ta något random lag, så är där en del som faller bort mer eller mindre naturligt på grund av hög ålder skulle jag tro och en del på grund av bristande kvalité så det blir naturligt att uppdatera några positioner.

 

Hur går det ida.... Skoja bara. Den som sitter med i Zoomen och bänkad framför iFollow kl 16.00 i eftermiddag får se. Vi analyserar nästa vecka va? Så gör vi. COYB!

AC:
COYB! :-D

Martin D:
Bra att vi inte tvingas jinxa något!...

Pelle:
Låter bra. Hi ho let´s go.

 

Förra veckan var det uppehåll i panelen pga medlemsresa, men nu är den tillbaka igen! Och vilken medlemsresa det blev! Två segrar för herrarna och en för damerna och sammanlagt 10-1 i målskillnad. Inte konstigt att vi var lite hesa på vägen hem till Sverige. Panelen behandlar de två matcherna för herrarna, slutspurten i ligan och varför Chaplin är så bra och gör massor av mål. Mycket nöje!

Wow, vilken urladdning mot Charlton! Varför blev det så, och varför såg matchen mot Port Vale så annorlunda ut?

Pelle:
Ja, diametralt två olika matcher och därför också två olika känslomässiga supporterupplevelser. Troligtvis är det flera olika underliggande faktorer till varför det var så lattjo lajbans ena dagen till att matchdag nr. 2 bli något som var…..låt säga, lite mindre lattjo lajbans.

En konsekvens av att vinna så stort matchen innan nästa, kan vara att man hinner utveckla lite hybris. Ändå tror jag inte att det från vår sida, rörde sig om någon underskattning av Port Vale. Istället tror jag att många av våra spelare var påverkade av stundens allvar och att nervositet kan ha spelat en viss roll i att de våra inte spelade så instinktivt som de normalt sätt brukar göra.

Men 6-0 vinsten mot Charlton är det verkliga Ipswich Town våren 2023. Det är den potential och nivå som vi numera äger. Vi är galet bra när vi möter lag som känner för att spela fotboll. Port Vale spelade inte fotboll, de spelade något annat. Inte för att jag förebrår dem. Utifrån deras förutsättningar så gjorde de det riktig bra. Kompakt försvarsspel, elva man bakom bollen, spelförstörande aktiviteter….allt för att dra ned matchtempo och förstöra vårt flow. Men skillnaden mot hur det kunde se ut tidigare då vi mötte lag med den här typen av matchplan, är att vi nu har förmåga att variera spelet mer, samtidigt som vi i januari värvade in några spelare med kvalitéer i att kunna bryta sig igenom den här typen av köttmur.

2-1 mot Port Vale var på något sätt en viktigare seger än 6-0 mot Charlton.

Martin D:
Ja, hade man i förväg fått gissa vilken match som skulle sluta på vilket sätt för dessa två matcherna och man bara fått välja på resultaten vinst 6-0 resp 2-1 så hade det varit lätt att tippa fel… Jag skulle ju gärna säga att Charlton-krossen berodde på den drygt 30 personer starka ITFC-kören som stod och skanderade på läktaren, men möjligtvis vore det att överskatta vår betydelse… Laget har ju nu bra momentum och länge radat upp solida prestationer med mycket bollinnehav och chanser så det var väl mer en tidsfråga tills när stjärnorna skulle stå rätt och att vi skulle få rejält med återbäring på målkontot. Just i denna match kändes inledningen av första halvlek avgörande när vi lyckas få in två mål i första kvarten samtidigt som Bonne missade deras gyllene målchans. Samtidigt vet vi ju av egen bitter erfarenhet att det inte är en säker ledning att leda med två mål mot Charlton... När vi sedan får in 3an så småningom i andra halvlek så var sannolikheten stor att detta skulle rinna iväg, speciellt som Morsy verkligen gick runt och försökte få alla att behålla fokus (lärdom efter att vi tappade huvudet efter 4-2 målet i första mötet) oavsett vad ställningen var. Det var en speciell kväll, och jag är tacksam att jag fick uppleva det - i fantastiskt vårväder - live på läktaren tillsammans med ITFC-bröder och -systrar.

Efter att vi då så tydligt vunnit över ett lag med flera erkänt duktiga spelare, en Bonne som säkert var revanschsugen, ett lag med ändå en OK form etc så skulle vi möta ett lag som tvärtom hade usel form, flera spelare skadade eller avstängda, tränaren sparkad etc. Det var nog många som tänkte att detta borde bli en munsbit. Men kanske var det en klassisk motreaktion på urladdningen mot Charlton? För inte var det väl underskattning? Eller? All cred till Port Vale för ett disciplinerat försvar, men från TV-soffan så såg det ut som att många av våra passningar inte gick i mottagarnas löpriktning, vi spelade lite omständligt med små marginaler som inte gick hem etc. Tackolov så har vi, som Pelle varit inne på tidigare i panelen, nu så här senare på säsongen iaf blivit mer mångsidiga i vårt anfall vilket väl gör att det inte kör fast helt även när vi möter lag som kör en 7-3-0 uppställning. Av de matcher vi har kvar så är det väl störst risk att sista matchen mot Fletwood blir en liknande tillställning rent taktiskt så låt oss hoppas att vi lärt oss och fått självförtroende att vi kan bryta ned även sådana försvar av PV matchen.

Nigge:
Här hade det kanske varit på sin plats med en utförlig analys invävd i någon form av reseberättelse från medlemsresan men så mycket plats har vi inte i panelen. Jag nöjer mig istället med att konstatera att lördagens match hade allt. Buzzen i stan, det vackra vädret, skandinavisk närvaro, stämningen på läktarna osv plus. Alla stjärnor stod i linje och hela den biten. Mot Port Vale var visserligen både skandinaver och det fina vädret alltjämt närvarande men det blev en nervig historia ändå. Vi har sett det förut när ett lag backar hem och sen får in något av en slumpboll (väldigt snyggt skott dock) och det blir lite panik i leden. Den höll sig dock på en lägre nivå denna gång och till skillnad från i januari så lyckades vi forcera fram ett vinstmål, vilket visar på styrka. 

 

Två svåra bortamatcher på tur. Först Peterborough i dag, och sen Barnsley på tisdag. Vad är det minsta vi ska få oss från de matcherna för att fortfarande kunna hoppas på en direktplats? Och klarar vi det?

Nigge:
Min förhoppning är att vi kan få med oss minst fyra poäng från dessa två matcher, men det blir ingen promenad i parken precis. Det som talar för oss är att både Posh och Barnsley kommer ha ett eget spel och en vilja att anfalla och det brukar passa oss bra. Skulle vi få med oss mindre än tre poäng från dessa två matcher så finns risken att vi hamnar på de förhatliga kvalplatserna inför seriens två avslutande matcher och det vill vi ju inte. Med vår form, grundtrygghet i spelet och starka trupp borde det finnas goda utsikter för att åtminstone knipa en seger, men vem fan vet. 

Pelle:
Jag tror på två oavgjorda resultat, men från och med nu kommer jag vänligt, men konsekvent vägra att besvara frågor av karaktären ”kommer vi att klara att gå upp?” Jag vågar helt enkelt inte tro något om det där. Känslan av eufori efter de två senaste matcherna finns ju där. Vi ligger mycket bra till och har dessutom ödet i våra egna händer. Men det är fyra matcher kvar. Alltjämt fyra möjligheter till genomklappning. Fyra eventualiteter till att det går åt helvete.

Martin D:
Vi fortsätter att bocka av måstematcher precis som de senaste varit, för det här är långt ifrån avgjort – svettigt! Även med uppdaterade beräkningar går det att vidhålla det jag sagt i några paneler nu, dvs det krävs 95p för att ha mycket stor chans att komma i topp 2. Men då finns det fortfarande en risk att det inte räcker. Så säg att vi behöver 96p totalt när den voluminösa årsrika femininumet börjar gala... Det innebär alltså 2-2-0 i matchfacit. Bägge de kommande bortamatcherna är mycket svåra som sagt och Peterborough har bra form (om än att de blandar och ger ibland), gör många mål och kryssar sällan, så… Jag säger att det vi allra minst måste få med oss från dessa matcher är 2 poäng för att fortfarande ha en chans på topp två. MEN det funkar bara om vi då sedan vinner de två återstående matcherna, vilka iaf på papperet kan se lättare ut (speciellt om man lägger till chansen att vissa lag inte har något kvar att spela för). Och att Plymouth/Wednesday inte vinner allt som kastas i deras väg. Ständigt uträknade Devon-klubben verkar hålla linan ut denna säsong så vi får väl hoppas att Onsdagspojkarna fortsätter att fokusera på sina interna problem och därmed fortsätter wobbla i resultaten. Hursomhelst, detta är på inget sätt klart, även om jag känner mig lite hjärntvättad av att ha stått och skanderat ”we are going up” i takt med publiken på arenan förra lördagen…

 

Äntligen har vi en målskytt som sprängde tjugomålsgränsen. Vad är det som gör just Chaplin så vass framför mål?

Martin D:
Glad för Chaplins skull för han verkar vara en genuint trevlig person. Han är kvick och bra målsinne – och har väl kommit in i den berömda ”zonen” där det mest går rätt, men sedan gynnas han också av det sättet som vi spelar på, med stort spelövertag och många inspel i straffområdet till just honom.

Nigge:
I grunden är han en vass och tänkande avslutare. Lägg därtill att han är inne i zonen, till skillnad mot en period i vintras när han missade det mesta. Det är också underbart att se att en spelare på den här nivån kan prestera trots att hans egen nivå över havet endast mäter 168 cm. Han är en riktig luring, den där Chaplin!

Pelle:
Det lite längre svaret; Conor Chaplin är en väldigt allsidig offensiv spelare. Han har den där låga tyngdpunkten som korta spelare har, vilket för med sig bra tajming, god balans och teknisk rapphet. Han har utöver det en väldigt välutvecklad blick för spelet, han hittar ytor och placerar sig ofta på exakt rätt ställe. Och så kombinerar Chaplin alla dessa attribut med en hel del vilja och god tro på sig själv. För visst fasen kan man vinna nickdueller även om man bara är 1.68. Det kortare svaret; han är jävligt skicklig på att avsluta.

 

Påskpanelen är här och stämningen är på topp efter gårdagens utskåpning av Wycombe. Våren är på väg och medlemsresa nästa vecka. Det är nästan så man börjar tro på 13 rätt på tipset i helgen också. Dan och Pelle svarar på Nigges frågor och för lite extra fyllighet svarar ordföranden på sina egna frågor. Det är ju ändå påsk. Och vår. Och Ipswich på direktuppflyttning. Glad Påsk!

 

Vad har du att säga om matchen igår?

Pelle:
Under en period i mitten av första halvlek stod matchen och vägde lite, ett ITFC-mål hade felaktigt dömts bort, intensiteten hade mattats något och tankarna om att det här kan komma att bli lika tufft som det brukar vara då vi möter Wycombe började poppa upp. Sen kom första målet av Hirst i den 38:e spelminuten. Och matchen blev vår för resterande delen. Fullkomligt och fullständigt. En total njutning för ögat. Och vilken jävla inledningen på påskhelgen. Hade ni inte möjlighet att se matchen igår, nyttja då påskdagen med att se dess highlights på repeat.

Dan:
Ja, man börjar ju bli van. Nä, skoja, det var väldigt underhållande. Alltid kul när det går bra. Och ännu roligare när allt bara känns så där genomstabilt och tryggt. Skönt också att vi verkar ha en ganska given startelva, som fungerar bra ihop. Och med de avbytarna vi har, blir det inte sämre precis. Egentligen hade väl matchen allt man kan önska sig: dominans, mål framåt, hållen nolla och bra reaktioner på Wycombes till en början stabila strategi. Det här bådar helt enkelt väldigt bra för framtiden och uppflyttning. Och nu är vi ju tvåa i tabellen, för första gången på länge, efter att Sheffield W fortsätter att sjunka som en sten. Blir det kanske vi och Plymouth som går direkt upp?

Nigge:
Efter de första trevande 15-20 minuterna var det Ipswich för hela slanten och det var mäktigt att se vilken kontroll vi hade på matchen. Det kändes aldrig som att vi skulle bli straffade bakåt och framåt var det fullt ställ och underbart spel. Klart att ett soldränkt Portman Road, utsålt till sista plats, också gjorde sitt till. I enlighet med Pelles uppmaning tittade jag igenom highlightsen innan jag började knacka ner de här orden på tangentbordet. Hirst, Chaplin, Burns och Ladapo. Vilken kvartett vassa målskyttar! Och dessa inhoppare vi har, alltså. De verkade inte ett dugg sänkta av att börja på bänken utan var väldigt hungriga och fartfyllda när de byttes in i det där kvadrupelbytet i andra halvlek.

 

Mitt i all eufori med formtopp, vunna matcher och hållna nollor så presenterades siffrorna för räkenskapsåret 2107-2206 och det var dystra siffror. Rörelseresultat landade på minus 14,4 miljoner brittiska pund jämfört med minus 7,7 från året före. Omsättningen har gått uppåt men så har också kostnaderna. Är du orolig för ekonomin i vår klubb?

Niklas:
Kul att jag frågar, det är nåt jag har funderat på faktiskt. Det är väl inget konstigt för en trupp som väl är dyrast i League One egentligen, även om man drar mycket folk till arenan (snitt på nästan 26 000 är ju helt sjukt i League One) och säljer många tröjor. Med Gamechanger Ltd i ryggen så tror jag att man inte har något emot att göra ägartillskott som täcker förlusterna så länge det sportsliga ser ut som det gör just i denna stund. För att komma dit man vill på längre sikt så krävs det den här typen av investeringar i både spelartrupp och infrastruktur i och kring klubben. 

Pelle:
Nej inte alls, det här är helt i linje med vad som var förväntat. Och om jag förstår det hela rätt (för jag har naturligtvis inte läst rapporten), så är en stor del av de ökade kostnader engångskostnader som ägargruppen gjort för att få rätsida på det sjunkande skepp som ITFC ju var vid tidpunkt för övertagandet. Framför allt så handlar det om strategiska och infrastrukturella investeringar, samtliga av dem kalkylerade (och nödvändiga) för att kunna återbörda ITFC till vad den en gång var, samtidigt som man också transformerar klubben till något som är framåtriktat och modernt. Ett på toppnivå, konkurrenskraftigt fotbollslag med ett riktigt attraktivt varumärke. Det kommer att ta lite tid innan det bär frukt, innan det blir lönsamt, men bara genom att man väljer att göra på detta sätt, vittnar om en mycket angenäm långsiktighet i ägandeuppdraget. Man har tid att vänta, man ser potentialen, man tror på projektet. Och man vet med sig att om man bygger det här ”huset” rätt nu, så kommer det att återbetalas flera gånger om senare. Jag känner mig fullkomligt tryggt med rådande minussiffror. Faktum är att jag faktiskt sitter här och fnittrar likt en tonårstjej av ren och skär förtjusning.

Dan:
Nej, egentligen inte. Men jag kanske borde vara det? Vi har ju länge dragits med dålig ekonomi, så det känns ju som ett normalläge. Och vi har väl inte sämst ekonomi av alla lag, men klart att det är bättre med bra ekonomi. Och när vi väl går upp, vilket ju ändå måste vara målet, antar jag att man räknar med att inkomsterna ska öka lite mer och då kanske kunna balansera ekonomin lite. Men, vad vet väl jag om sånt?

 

Nästa helg blir det ingen panel för då är 3/5 av panelen på plats i Ipswich. Vad förväntar du dig av helgen/långhelgen i Ipswich? Om du inte ska med, vad förväntar du dig att missa, haha?

Dan:
Jag förväntar mig att missa allt, och att sörja nåt enormt över det. Men vad gör man när dottern fyller 18 på fredagen? Det får man ju bara inte missa. Det jag mest grämer mig över att missa är stämningen på själva matchdagen, på stan, utanför Portman Road och framför allt på Portman Road. Sen är det förstås allt runt omkring, med alla supportrar från Itfc Sweden, och att få umgås med likasinnade från när och fjärran. Extra roligt skulle det förstås ha varit att också få se en match med damlaget. Men, jag får väl nöja mig med Ifollow, som vanligt. Snyft, snyft.

Nigge:
Bara bra frågor idag ju! Kul! Som alltid ser jag fram emot att få träffa alla andra svenskar som ska med på resan. Helgen till är kommer också att garneras av ett stort gäng norrmän samt ett drygt dussintal isländska Ipswichfans! Utöver detta är det ju alla bekantingar som vi brukar stöta på när vi är över som också bidrar till trivseln. Lägg till detta att vi ska få träffa John Wark och Bonnie Horwood på The Dove på fredagen och utöver de två herrmatcherna också få se damerna spela en otroligt viktig match borta mot MK Dons. Ja, listan kan göras ännu längre men jag vill inte strö mer salt i Dans sår än vad jag redan gjort genom att ställa den här fantastiska frågan :) 

Pelle:
Det ska mycket till för att jag ska bomma en medlemsresa och jag tänker absolut inte, en säsong som denna, gå miste om att på plats känna och uppleva lite av den stämning, den upprymdhet och de förhoppningar som nu finns i staden och bland supportrarna (oavsett var de är lokaliserade). En annan vital ingrediens är ju att träffa alla medlemsbröder igen, det var ju ett tag sist. Det känns ju lite surrealistiskt när man tänker på det nu, men det var faktiskt en pandemi (och ett krig) sedan senast många av oss sågs och umgicks. Förvisso var vi ett litet gäng som åkte över redan förra året i april, men p.g.a. flertalet osäkerhetsfaktorer relaterat till just pandemin, så var detta inte en regelrätt medlemsresa. Sen kommer mitt liv självklart också förgyllas av John Warks anekdoter, den explosiva maten på Dhaka, ett antal matchöl i solen på Black Horse uteservering, en George Hirst-burgare på Greyhound och att leta efter vinylfynd i små, dammiga skivbutiker inne i London. Och för fulländningens skull så hoppas jag givetvis på att vi ska få se fin fotboll som resulterar i att samtliga poäng går till oss. 

Kommer det att räcka med ett poängsnitt på 2.0 för att ta sig upp i The Championship? Kommer Ipswich Town i så fall att ha införskaffat 92 poäng eller mer när säsongens sista match är spelad? Panelen avhandlar detta, hur det går idag mot Derby och hur skönt det är att ha tillbaka våra landslagsspelare. COYB!

 

Vilka veckor det har varit, trots att vi inte spelade själva. Först förlorade Sheffield W. mot Barnsley och sen mot Forest Green. Sen förlorade Barnsley mot Exeter i tisdags. Och i onsdags tappade Sheffield W. poäng mot Cheltenham. Hastigt och lustigt är vi fem poäng efter Plymouth och fyra efter Sheffield W. med en match mindre spelad, och dessutom tre före Barnsley. Nu ligger väl ändå vägen öppen till en av de där direktplatserna?

Pelle:
Visst är det frestande att tänka så, men åh nej….så lätt lockar man inte in mig i fördärvet igen. Jag står kvar vid vad jag skrev i förra veckans panel, d.v.s. att möjligheten såklart finns där, att det inte längre är något som känns som en utopi, men att Wednesday och Plymouth oavsett vad, har ett enklare avslutningsprogram än vad vi har. Sen kan jag ju tycka att vi är ett bättre lag än båda dessa, men man är ju något ärrad efter alla år som ITFC-supporter……finns det en liten möjlighet att det kan gå åt fanders, ja nog fan gör det det. Bäst att inte hoppas på för mycket, tänker jag.

Martin D:
Det verkar troligt att det kommer krävas rekordpoäng för att ta plats 1-2 detta år. Tittar vi på framskrivning av statistik utifrån vad som hänt hittills under säsongen så innebär det att om vi slutar på 93 poäng så är det fortfarande endast 50/50 att vi når direktuppflyttning. För att nå den poängen krävs matchfacit 5-3-1 eller 6-0-3. Vi behöver (enligt samma statistik) upp på 96-97 slutpoäng för att vi ska kunna lyckas att gå direkt upp. Synbart så verkar visserligen tabellen tillfälligtvis mer spännande och jämn nu än för en vecka sedan tack vare att de senaste Barnsley och Sheffield resultaten gått vår väg. Faktum kvarstår dock att av de lag som ligger (och har ryckt ifrån) i topp fyra i tabellen så har alla andra lag ett, på papperet, lättare kvarvarande spelschema än vi. Eftersom de samtliga lagen utifrån det då får en högre total ”expected points” av dessa kvarvarande matcher och vi nu för närvarande ligger trea så är fortfarande vår mest sannolika placering vid ligaslut en tredje eller fjärde plats. Nu är ju dock inget lagbundet vid sannolikhet (det vore ju tråkigt), t ex så förlorade ju Sheffield mot Forest Green etc. Frågan är dock om sådana osannolikheter kan inträffa tillräckligt ofta och för rätt lag över de nio matcher som är kvar? I så fall kan det bli riktigt kul. Men det är inte sannolikt…

AC:
Otroliga resultat! Det där är ju sämst-när-det-gäller-genomklappningar i klass med vad vi brukade stå för back in the day.J Nu har vi ju snart det här i våra egna händer och det lilla halmstrå man klamrat sig fast vid är kanske ingen julbock i Gävle, men det ser onekligen ljusare ut. Dagens batalj mot ett förvisso formsvagt, men kvalplatskrigande, Derby blir en rysare.

 

Fortsätter vi med ännu en seger och ännu ett igenspikat mål? Och hur går det för våra toppkonkurrenter?

AC:
Ja det måste vi fortsätta tro givetvis. Barnsley tar emot ett formsvagt Morecambe med sju raka utan seger, Sheffield Wednesday spelar också hemma och möter Lincoln som kommer från tre raka nederlag och Plymouth reser till Bolton på söndag som senast kryssade till sig ett poäng borta mot Wedensday. Orimligt att någon annan än eeeeventuellt Bolton kan hjälpa oss denna omgång, men jag tror tyvärr att det blir full pott även för våra konkurrenter.

Pelle:
Hade ju varit fantastiskt med ytterligare en seger idag, men det blir tufft. Väldigt tufft. Derby kommer att vara enormt revanschsugna efter att ha förlorat två matcher på raken. De behöver verkligen ta poäng idag, helst vinna, för att inte sumpa bort sin chans till play-off, vilket känns märkligt med tanke på att det faktiskt inte var länge sedan som vi oroligt tittade i backspegeln och förskräckta såg ett Derby som ångade på i expressfart. Och oron över ett Derby i grym form, dessutom med vår nemesis Paul Warne (med uttalade sympatier för ett visst gröngult lag) som ny boss och med en viss David McGoldrick on fire, var verkligen befogad. Men saker kan ju ändras snabbt, det har vi ju verkligen blivit varse om under den här säsongen…som för övrigt är en väldigt märklig säsong. Något som gör att alla matcher känns så otroligt svårtippade just nu. Men jag tror inte att vi förlorar idag, en poäng känns väldigt realistiskt. Jag tror inte heller att Barnsley kommer att förlora, de möter Morecambe hemma och jag tippar Barnsley seger där. Wednesday möter Lincoln, också det på hemmaplan och jag gissar att Sheffield-laget avgör i slutminuterna. Plymouth har ligaspelledigt idag, de kommer istället att spela boll på Wembleys gröna gräsmatta (i pizzacup-finalen mot Bolton).

Martin D:
Den stora frågan är om vi lyckats konservera vår goda form från senaste matchen och att vi blir förstärkta av två spelare med lite fler landskamper under bältet. KMac får mycket beröm för sina inspirerande tränings-sessioner och vi har träningsspelat mot bl a Tottenham så chansen finns att vi fortfarande är i fint slag. Det blir en svår bortamatch mot ett Derby som visserligen tappat i form på sistone, men som ändå är en tuff nöt att knäcka. Apropå tuffa nötter så är Sheffields form svår att förstå sig på, från att gå från klarhet till klarhet till riktigt svajigt på slutet. Jag sa i förra panelen att frågan var hur de skulle reagera på sin första förlust och svaret måste väl bli att det var riktigt dåligt… Tyvärr så följde jag resultatmässigt senaste matchen mot Cheltenham och kan iom det känna att det var lite surt att de fick någon poäng med sig öht, om man å andra sidan läser matchreferat så fanns ju chansen att Sheffield skulle vända helt så det kanske var ett rimligt utfall ändå. Sheffield spelar hemma mot ett Lincoln som förlorat tre i följd så risken finns att onsdagspojkarna hittar tillbaka till winning ways… Barnsley är jag rädd för, mest för att Norwood på något sätt ska lägga krokben för våra planer, tackolov fick vi hjälp av Exeter att få lite andrum från att ha dem flåsandes i nacken. Ett Morecombe i svag form på hemmaplan är nog en munsbit för dem (minns dock Forest Green mot Sheffield…). Plymouth verkar inte kunna förlora trots att man trott att deras lånegäng länge skulle vika ned sig när säsongen led mot sitt slut, de spelar ju inte någon ligamatch i helgen så det skulle kunna bädda för en än mer jämn tabell.

 

Broadhead och Burns tillbaka, till synes utan skador, efter en lyckad resa med Wales landslag. Schyst debut för Broadhead med poänggivande mål och allt. Kan det här lyfta dem och laget ännu mer?

Martin D:
Eftersom varken Broadhead eller Burns blev skadade eller spelade mer än i rollerna som inhoppare så hoppas jag därmed att de inte är alltför slitna, även om det var två täta matcher. Broadhead, kan vi hoppas på, surfar vidare på en våg av självförtroende efter både bra spel och målgörande både hos oss och landslaget. Vi får hoppas att inte Burns förvirrades av att spela på en ny position i landslaget än vad han har hos oss… ?? Båda spelarna borde hursomhelst ha fått värdefull erfarenhet av att möte det kvalitetsmotstånd de ställdes inför i Wales dräkter jämfört med vad League One kommer att bjuda på under resten av säsongen.

AC:
Jäkligt lättad att de kom hem utan några skavanker. Två bra resultat för Wales och fint att båda fick speltid. Givetvis höjer det spelarens självförtroende, men kanske mer tveksamt om det har någon ytterligare impact på lagets redan vassa prestationer.

Pelle:
Väldigt roligt för Broadhead och Burns och ….och ja, det tror jag absolut. Vi har sett sådana effekter tidigare, d.v.s. att spelare som får spela landslagsfotboll växer med utmaningen och samtidigt bygger upp en självförtroende-boost som klubblaget sedan kan ta vara på. Vi hoppas såklart på samma utveckling här.

 

Nu är det dags för skarp anmälan till medlemsresan 2023 vilket i vanlig ordning sker genom betalning av matchbiljetter samt ett mail med uppgifter om match/er och aktiviteter man vill vara med på (se mer info sist i mailet). Om man inte är medlem sedan tidigare går det bra att inkludera medlemsavgiften i betalningen, 125 kr för vuxna och 50 för ungdom under 15 år (för att vara med på medlemsresans aktiviteter och biljettinköp ska man alltså vara medlem i ITFC Sweden).

 

Så här ser det preliminära programmet ut: 

Fredag 14 april

PUBKVÄLL

Enligt beprövat recept samlas vi för gemensamt häng på The Dove. Vi kommer även denna säsong att få sällskap av en före detta spelare som kommer att berätta om sin karriär. Start ca kl 19.00 men är inte spikat i skrivande stund.

 

Lördag 15 april

MATCHDAG

Säsongens medlemsresa inleds med match mot Charlton på Portman Road. Vi samlas på The Greyhound för att värma upp inför matchen. Vi tar oss därifrån via Black Horse till Portman Road. Kick-off kl 15.00.

 

ITFC Sweden införskaffar i vanlig ordning matchbiljetter och följande priser gäller (vi sitter på Magnus Group Stand, dvs gamla Britannia Stand):

Vuxna: 340 kr

Senior, 65+: 250 kr

Under 23: 175 kr

Under 19: 90 kr

Under 12: 40 kr

 

GEMENSAM MIDDAG

Vi kommer att boka in oss på en trevlig restaurang i Ipswich för gemensam middag på lördag kväll. Vi återkommer med mer information om detta närmare avresa.

 

Söndag 16 april

UTFLYKT OCH MATCHDAG

Vi åker supporterbuss till Milton Keynes för att heja fram Ipswich Town Women! Avfärd gissningsvis mellan kl 9 och 10 på söndag morgon/förmiddag. Matchstart kl 14.00. Bussresan kostar 200 kr/person och matchbiljett köpes på plats. Den kostar ca £5-10.

 

Måndag 17 april

LEDIG DAG! ??

 

Tisdag 18 april

MATCHDAG

 

ITFC-Port Vale kl 19.45. Vi återkommer om samlingsplats och tid. ITFC Sweden införskaffar matchbiljetter och följande priser gäller:

 

Vuxna: 340 kr

Senior, 65+: 250 kr

Under 23: 175 kr

Under 19: 90 kr

Under 12: 40 kr

 

Betalning för matchbiljetter och bussutflykt på söndagen görs till ITFC SWEDEN och pengarna ska finnas på vårt konto senast måndag 6 mars. Märk betalningen MEDLEMSRESA. Betalning till något av följande:

 

Pg: 46 73 05-9

Bg: 282-7798

Swish: 123 050 23 02

 

OBS!! Förutom betalning behöver vi också få ett mail med anmälan som innehåller:

Match/er som man kommer vara med på. Ange namn och medlemsnummer.
Aktiviteter som man vill vara med på (pubkväll, gemensam middag och utflykt på söndagen).

Om det finns några frågor kring medlemsresan får man gärna återkomma till ordförande Niklas Nygårds.

 

Med vänliga hälsningar

ITFC Sweden

Efter en rafflande avslutning på Tiprstävlingen X-mas edition så kan vi konstatera att Magnus Granberg avgick med segern. Det satt hårt åt efter att Magnus och Victor Fahlberg landade på samma poäng efter matcherna i december och det hela fick avgöras i sudden death i de nästföljande matcherna. När Magnus kammade hem en poäng i FA-cupmatchen mot Rotherham så stod han som segrare. Stort grattis till Magnus! Den signerade tröjan postas i veckan som kommer :) Det kommer även priser till Victor, Sambasvante och Hasse L. Snyggt tippat, gänget!

Santa Claus is coming to Town

 

Nu är det dags igen, sommaren går fort! Det är dags att förnya medlemskapet/bli medlem i ITFC Sweden för säsongen 2022/23. Instruktioner enligt nedan.

Vi kan meddela att kommande säsongs pin redan är designad och kommer att beställas direkt när vår leverantör är tillbaka från semester den 1:a augusti. Således kommer medlemspaketen komma i tid säsongen 2022/23 :)

 

 

Häng med redan från början av säsongen så du inte missar någon omgång i Tipstävlingen! Succén med Swish gör att det är enklare än någonsin att förnya sitt medlemskap i ITFC Sweden. 

Genom att skicka 125 kr (50 för ungdomar under 15 år) till

Swishnummer 123 050 23 02

har du förnyat medlemskapet.

Enkelt va? Är du lite mer old school så går det bra att betala till

pg nr 46 73 05-9 eller

bg nr 282-7798.

 

Om du är ny medlem vill vi gärna ha både din mailadress och den adress som vanlig snigelpost hittar fram till.

 

 

 

 

 

 

 

 

Äldre inlägg...