Nollor gillas

Fem raka segrar och sex hållna nollor – nu börjar det likna nåt! Hur länge kan vi fortsätta så här, och hur länge måste vi fortsätta för att det ska bli ett lyckligt slut, med direktuppflyttning?

AC:
Plymouth fick smaka på en rejäl överkörning av Barnsley senast och visst hade det varit festligt om Norwood fått näta. Han fick dock nöja sig med en assist. Gott så. Barnsley släpar efter på 34 matcher spelade till skillnad från oss och Plymouth som spelat 36. Vinner de dessa hängmatcher så är de ikapp oss, så vårt enögda fokus på Plymouth ska kanske vidgas något. Nästa lördag skulle vi gjort trippen till Oakwell för en s.k. sexpoängare, men denna match är ju nu uppskjuten… Efter detta svamlande – till frågan: tio matcher kvar, trettio poäng att spela om. Rotherham som slutade tvåa ifjol slutade på 90 poäng (Wigan vann på 92) och vi måste säkert upp på dessa höjder. (Som jämförelse kan vi notera att vid samma tid (36 matcher) ifjol var ställningen följande: 1.Rotherham 79p, 2.Wigan 75p, 3.MK Dons 69p, 4.Plymouth 65p. I år: 1.Sheffield 77p (34ma), 2.Plymouth 74p, 3.Ipswich 72p, 4.Barnsley 66p (34ma). Vi har ett relativt tufft spelschema in, med många övre-halvan-lag som har chans på kvalplats, men även lyckligtvis några som skvalpar runt i mitten och som således har mindre att spela om. Tyvärr ser Plymouth resterande matcher orimligt enkla ut (Forest Green, Accrington, Bolton, Morecambe, Lincoln, Exeter, Shrewsbury, Cambridge, Bristol, Burton, Port Vale…ja ni fattar). Även Barnsleys motstånd klart överkomligt… Det här kommer bli stenhårt!

Nigge:
Ja, äntligen! För första gången på länge är vi tillbaka på ett poängsnitt på två per match. Jag har tjatat hål i huvudet på många om att lyckas vi hålla oss över två pinnar så kommer vi att lösa direktuppflyttning. Skulle vi ha 2.0 eller högre men ändå inte hamna på de två översta platserna så är det bara att lyfta på hatten för Wednesday och Plymouth plus skriva trist historia som första laget som inte fixat direktuppflyttning trots att ha snittat två poäng per match. Hur fortsätter vi för att hålla igång detta? Tja, vinna hemma och kryssa borta kanske? Nån plump i protokollet kommer det förstås att bli så någon vinst borta behövs nog också.

Det var längesen jag var så nervös under en match som den senaste mot Bolton. Hur upplevde du den? Var matchen en riktig nagelbitare, eller var det bara som det kändes eftersom motståndet var avsevärt tuffare än i de senaste matcherna? Eller hade vi rent av full kontroll?

Nigge:
Full kontroll var väl att ta i med tanke på straffen som Bolton brände, men bortsett från den så hade grabbarna bra koll på skeendet. Vi är inne i ett sånt där flyt som gör att man känner att det nog kommer att gå bra, till skillnad från perioden tidigare under säsongen när känslan var den totalt motsatta. 

AC:
Efter en hel del tuffa år så är jag i stort sett alltid nervös och bombsäker på att det ska skita sig, men i år har det infunnit sig ett lugn a la ”vi löser det”. Ovanlig men angenäm känsla. Jag tror att mot just Bolton, dessutom på bortaplan, var det precis som i frågeställningen att vi stötte på ett lag av helt annat kvalité än säg våra 4-5 matcher innan det. Vill helst inte tänka på vad som hänt om Dion Charles tryckt dit straffen…

Hyfsat tuff hemmamatch i dag mot ett formstarkt Shrewsbury som släpper in få mål på bortaplan. Hur ska vi lyckas dyrka upp deras försvar?

AC:
Ett Shrewsbury som blandar och ger och som med lite god vilja fortfarande har en minimal chans att nå sjätteplatsen. Inget i deras offensiv skrämmer mig och där vi befinner oss för stunden bedömer jag att vi kommer ha detta under total kontroll. Tre säkra.

Nigge:
Det är bara att fortsätt jobba stenhårt på att flytta bollen snabbt. Det kräver mycket rörelse och att inte falla in i Shrewsburys försvarsfällor. Slår vi sedan hål på deras nolla så gäller det att envetet fortsätta trycka på och gå för ett andra mål. Som vi har gjort de senaste fem matcherna alltså. Svårare än så behöver det inte vara.

att-komma-till-avslut-angst-problematiken

Plötsligt är vi inne i ett stim och har fyra raka trepoängare. Beror det på att vi mött lag från lägre regioner i tabellen eller ser du några andra faktorer som gjort att vi sett 12-0 på den senaste kvartetten ligamatcher?

Pelle:
Skulle väl säga att det är en kombination mellan att vi just mött lag i den nedre delen av tabellen samtidigt som vi börjat variera vårt spelsätt utifrån motstånd och olika skeenden i matchen. Det passningsorienterade grundspelet finns alltjämt kvar, men vi passar inte boll in absurdum längre utan värderar lägen och matchsituationer bättre, samtidigt som det nu finns en angenäm adderad direkthet i spelrepetoaren. Sen har givetvis våra januarinyförvärv en stor inverkan på att vi blivit mer effektiva. Samtliga av dem tillför kvaliteter som höjer vårt spel med flera snäpp.

AC:
Gissningsvis en kombo av finfina prestationer och halvknackigt motstånd, men det är synd att klaga. Spelmässigt har det sett riktigt stabilt ut, möjligtvis lite svaj mot MK Dons och första kvarten nu senast, men i övrigt positivt. All problematik med att-komma-till-avslut-angst kändes plötsligt som bortblåst och anfallsspelet gick inte att känna igen mot tidigare svårigheter. Behagligt för en gångs skull.

Dan:
Det är nog mycket att vi har mött just lite sämre motstånd. Men också att vi har fått utdelning framåt i första halvlek. För när vi väl tar ledningen verkar det lite som om en tyngd släpper från våra axlar och vi kan spela ut lite. Och undantaget som bekräftar den regeln är matchen mot MK Dons, där vi inte gled iväg som mot övriga motstånd, men ändå lyckades avgå med segern. Och nu gäller det ”bara” att rida på vägen och fortsätta som om vi ställs mot ytterligare lag av sämre kvalitet.

Hur ska vi ta oss an det tidigare så formstarka (nu två matcher utan vinst) Bolton i eftermiddag?

Dan:
Se förra frågan: det är ”bara” att rida vidare på våg och gå på i ullstrumporna. Det blir förstås lite hårdare i dag, och jag tror att det är väldigt viktigt att få första målet, gärna tidigt, så att Bolton börjar svaja lite. För vårt självförtroende borde vara bättre än deras. Och det kan betyda mycket. Så, satsa framåt och sikta på tre poäng, är receptet som gäller. Och jag har ändå en känsla av att det kan gå riktigt bra. Känner vi måhända en femte raka seger och en sjätte raka nolla bakåt? Kanske, men det viktigaste är de tre poängen.

Pelle:
Jag hoppas att vi ska fortsätta spela på det sätt som vi gjort de senaste fyra matcherna. Lite mer respektfullt, lite mer varierat. Och med återerövrat självförtroende och med betydlig bättre spelarkvalitet än Bolton, så finns det ingen anledning för ”de våra” att gå ut på plan och vara ängsliga. Gör alla sitt jobb, så finns det all anledning att tro på tre fina poäng. Jag tror åtminstone inte att vi kommer att förlora.

AC:
Eftermiddagens batalj blir fruktansvärt viktig och jag skulle säga att det egentligen är helt fel läge att springa på Bolton just nu, som efter ett par poängtapp har kniven mot strupen. Kvaljagande Wycombe har två matcher färre spelade och är sex poäng efter…och det är i vanlig ordning lite getingbo om kvalplats fem och sex. Vi ska naturligtvis fortsätta spela med självförtroende och inte bli för fega. I normala fall skulle jag säga att ett försiktigt optimistiskt spel med fokus på att inte gå bort oss hade gjort sig bra, men vi är inte i den angenäma situationen. Varje match måste vinnas!

Det är inte bara Ipswich som ångar på, Sheffield Wednesday och Plymouth fortsätter också att vinna. Ska vi ge upp hoppet om direktuppflyttning eller ser du anledning att inte tappa det riktigt än?

AC:
Visst släcktes, eller dimmades, det något senast när Plymouth lyckades vända och vinna mot Derby. Avgör dessutom på en ruskigt soft penalty vilket inte gör frustrationen mindre direkt. Jag får nog dra fram den gamla klyschan ”så länge det är matematiskt möjligt så…” och för att spä på dramatiken ytterligare så reser Plymouth till Oakwell och tar sig an fjärdeplacerade Barnsley! Ja jag säger då det… :)

Dan:
Vi ska inte tappa hoppet riktigt än. Allt kan fortfarande hända. Fem poäng känns i och för sig ganska mycket, framför allt som båda lagen går riktigt bra. För det är ju svårt att knappa in på lag som bara vinner; det funkar liksom inte. Men redan efter i dag kan det se oerhört mycket bättre ut. Om Barnsley slår Plymouth och vi gör vårt mot Bolton, är gapet plötsligt bara två poäng, och det är ju ingenting. Fast å andra sidan kommer Barnsley starkt bakifrån, så det finns fler lag som kan blanda sig i det här. Men jag tror på Sheffield W. och Ipswich. Där har ni de två som tar direktplatserna.

Pelle:
Nej, det här med direktuppflyttning fipplades nog bort i januari och februari. Det är framför allt konsekvenserna av de horribla insatserna mot Cambridge och Oxford och att vi inte heller lyckades vinna mot vare sig Wednesday som Plymouth. Nu får vi istället fokusera på bygga upp oss formmässigt och mentalt inför det kommande play-off spelet.

Rotera eller inte rotera?

Visserligen seger och tre poäng mot MK Dons senast. Men det hackade betänkligt, och det krävdes en hel del tur för att avgå med segern. Vad var det som gick fel? Men, nu är det väl ändå läge att bygga upp segerraden till fyra raka med två på pappret enklare hemmamatcher?

Martin D:
Ja, ska vi ha att göra i playoff så är det ett måste med två hemmasegrar mot på papperet svagare motstånd. Burton har väl dock det senaste inte för dålig form, man vinner och förlorar varannan på bortaplan, och vinterfönstrets lånespelare behöver kontrolleras för att inte detta ska bli en obehaglig upplevelse. Som kanske märks så har jag tappat självförtroendet lite. Det blir så när vi då lite turligt får kämpa oss till tre poäng med en 1-0 seger när våra toppkonkurrenter i det senaste vunnit med 5-2 resp 5-0… Vår hemmaform är ju inte för stabil, vi vinner och spelar lika varannan match. Visst finns problemet att vi inte varit tillräckligt effektiva med tanke på våra chanser, men det är också fantastiskt dåligt hur vi fördelar våra mål o insläppta. Vi har på hemmaplan målskillnaden 33-12 och med det bara lyckats vinna 9 matcher. Plymouth har nästan identisk målskillnad med 32-12, men har då med det vunnit 14 matcher... Nu ser det ut i ligan som att topp 6 ryckt ifrån övriga lite. Antar vi att Barnsley vinner sina ”games in hand” så halkar vi ned till fjärde plats. Ställningskriget utvecklar sig till ett veritabelt getingbo och det gäller då att vi tar poäng i de matcher där vi bör göra det.

Pelle:
Bortsett från en möjlighet till MK Dons i första halvlek som kunde slutat med 4-0 under ett och samma anfall, så tycker jag att vi gjorde en bra och disciplinerad match. Visst borde vi fått in minst en boll till (den här gången var det Broadhead som missade öppet mål), men samtidigt kontrollerade vi matchen fullkomligt i andra halvlek och jag tyckte aldrig att vi blev riktigt hotade. Skulle säga att vi tog en tung typ av Sheffield Wednesday seger. För det är ju så de brukar göra i merparten av sina matcher, d.v.s. göra 1-0 tidigt för att sedan hålla resultatet matchen ut. Så nej, jag håller inte riktigt med om att spelet hackade betänkligt. Men jag gör det på ett ödmjukt sätt (inte håller med alltså). Det är precis den här typen av segrar vi behöver ta mer av. Och även på det sätt vi gjorde det på. Dessutom befriande skönt att vi inte vann bollinnehavet denna gång.

Nigge:
Jag hade bara möjlighet att se nästan hela första halvlek, så har svårt att uttala mig om hur det såg ut i andra. Baserat på vad jag fatkiskt fick se under de ca 40 minuter jag hann med innan annat kallade så var det ändå hyfsat bra. I vanlig ordning borde vi förmodligen ha gjort mer än ett mål, men i ärlighetens namn även släppt in ett. Att MK Dons inte lyckades göra mål på super-duper-chanserna när Walton m fl räddade oss är ett mysterium i paritet med Erik Niva ännu inte tagit upp Ipswich Towns säsong 1980/81 ännu i sin succépod When We Were Kings. Och visst, det är läge att vinna två till matcher de närmaste dagarna innan det är dags för Bolton borta nästa helg. MEN. Men, men men. Har vi varit i den här situationen tidigare den här säsongen? Ja. Hur har det gått då? 1-1 mot lag vi anser oss ska klå lika lätt som en björn skulle kunna mumsa i sig en fjällräv (OBS, ej kollat om björnar rankar fjällrävar högt på sin lista över tjänlig föda). Låter det bekant? Det går således inte att ställa in skorna, ha dålig rörelse och tänka att det ordnar sig. Presteras på topp, det är vad som ska göras och inte bara i de närmaste fighterna utan hela vägen in i början av maj. Good luck to us.

Till mångas förvåning valde McKenna att stoppa rotationen till MK Dons-matchen. Blir det fortsatt stopp för rotationen, eller blir det några byten inför dagens match? Och vem tycker du förtjänar att få plats i startelvan?

Nigge:
Jag börjar med vilka jag vill ha som inhoppare: Hirst, Jackson och Edwards. Med detta sagt så är min åsikt att samma gäng som startade senast kliver ut på Portman Roads gröna gräs och manglar Burton. Tätt matchande gör att det får bli rotation i tisdagens match istället. Rent generellt önskar jag lite mindre rotation, en eller ett par gubbar in och ut från match till match men en stabil stomme under de 13 sista matcherna i serien. 

Martin D:

Något märkligt att sluta på inslagen väg (ständig rotation) utan att man hittat något nämnvärt mer vinnande koncept än tidigare. Jag är dock som sagt tidigare inte ett stort fan av stor rotation, speciellt på vissa platser såsom mittbackarna. Nu hoppas jag att Burgess och Wolfie får köra resten av säsongen och att de håller formen då de jagas av Edmundsson och kanske Keogh (som väl mer börjar likna ett coachingalternativ). Annars vad gäller försvaret så är ju ytterbackspositionen en mycket slitsam position och jag tycker att Leigh sett mycket pigg och positiv ut när han kommit in så jag hoppas lite på att han kan få lite fler chanser, dock så verkar Leffe lagt beslag på förturen på vänsterkanten. Om vi flyttar upp till mittfältet så hoppas jag att Loungo nu är fit nog att kunna starta matcher så att vi får ihop samspelet mellan honom och Morsy till de tuffare matcherna som stundar. Humphreys får gärna göra inhopp i slutet av matcherna. Till anfallet så känns det väl som vi borde försöka nöta in Broadhead och Chaplin så att de blir ett radarpar. Aluko och Edwards bra bolltrollare att tillgå efter matchminut 60. Harness tycker jag vägt för lätt och har inte fått till sin målform. Sedan ska jag säga något oväntat och det är att kanske skulle Burns reagera bra på att bli bänkad till förmån för Jackson på kanten. Jag tycker fortfarande att Jackson chansar för mycket och inte hittar samspel, men för att kunna skaka liv i Burns så vore det något jag skulle vilja testades. Gällande striker så är jag velande. Om vi nu ska tro på KMac så bör han nog satsa fullt ut på Hirst och ge honom ett riktig chans att komma igång, problemet med det är att jag inte tycker att Ladapo är en bra inhoppare.

Pelle:
Ja, det var rätt så överraskande, men tror att vi framöver, i de allra flesta fallen, ändå kommer att se ett antal spelare in och några spelare ut från match till match. Det blir nog oundvikligen så när man har en så stor trupp av relativt jämbördiga spelare som KMac har. Den spelare som jag framför allt tycker borde givits mer chanser i startelvan är Kyle Edwards. Han har offensiva kvaliteter som ingen annan i truppen har, han är också relativt snabb och inte heller oäven att hjälpa till i defensiven (vilket inte alltid är en självklarhet för tekniskt skickliga yttrar). Tycker inte att det skiljer något mellan honom och Wes Burns, och anser att han är en rätt så mycket bättre spelare än exempelvis Marcus Harness.

Jag tror inte att Morsy lyckas gå fyra matcher utan varning, men hoppas givetvis. Vad tror ni om partnerskapet Humphreys/Luongo om det värsta inträffar? Och bör McKenna vila Morsy om vi leder en match stort, dels för att han ska återhämta dels för att han ska undvika en varning till?

Pelle:
Jag gillar Luongo utifrån det lilla jag sett av honom och tror att ett potentiellt partnerskap med Humphreys kommer att funka smärtfritt. Luongo utstrålar lugn och trygghet och Humphreys är tämligen anpassningsbar och spelar boll med en, för åldern, unik mognad. Som svar på den andra delfrågan, så tror jag inte att Sam Morsy är en spelare som man behöver eller ens ska vila, om det inte finns medicinska skäl till detta. Det är en tuff kille, den där Morsy.

Nigge:
Att Morsy ens skulle klara av första halvlek mot Burton utan att han får syna ostskivan tar jag för osannolikt, så det är nog läge att fundera över vem Humphreys ska kampera ihop med på mitten. Och särskilt mycket funderande blir det inte eftersom Luongo framstår som det självklara valet med tanke på hur det ser ut med skador i övrigt. Ball sägs vara på väg tillbaka, men jag tvivlar på att han är fit for fight för någon av matcherna mot Burton eller Accrington. Om vi leder stort i en match kan Morsy kliva av, men då är vi sannolikt i andra halvlek och med tanke på vad jag skrev ovan om vad som kan tänkas hända i första halvlek redan i eftermiddag så är det kanske för sent. Åker han på ett gult så åker han på ett gult och han kommer att åka på ett gult för han är väldigt bra på just att åka på ett gult.

Martin D:

Om det förra säsongen var platsen som vänsterback som spökade så har det denna säsong varit mittfältet. Som tidningarna skriver så har uppställningen för oss hela tiden varit Morsy + 1. Vi har på papperet tre fullgoda alternativ där Camara har varit skadad hela tiden, Ball i princip hela tiden och Evans iväg på sitt andra längre skadeutbrott. När vi nu testar det fjärde alternativet med free transfern Luongo så påstås han åtminstone besitta den rutin och spelnivå som krävs vilket ju är bra. Däremot har vi inte sett hur han presterar som spelpådrivare och bollfördelare än, i det fall det inte blir Morsy + Luongo, utan Luongo + 1. Oklart om han direkt kan kliva in och ha förmågan att styra upp laget. Humphreys har jag tyckt presterat fantastiskt utifrån sina förutsättningar, men för blekt för vad vi behöver så att bli beroende av honom i två raka matcher skulle inte kännas lugnt. Speciellt i matcherna mot Barnsley och Derby behöver vi en Morsy i storform. Detta är en tydlig oroshärd.